Faktablad
Information & tips
Om Gluten
Om Laktos
Frågor och Svar
Länkar

Märkning av livsmedel

Annons...

Märkning av livsmedel

0 gillar 0
Märkning av livsmedel
Innehållet i ett livsmedel måste deklareras på förpackningen. Bestämmelsen är att alla ingredienser måste deklareras i viktsmässigt fallande ordning.

Tillsatser ska anges med funktionsnamn följt av antingen E-nummer eller namn, t ex ”konserveringsmedel E 211” eller ”konserveringsmedel natriumbensoat”. Råvaror ska anges med sitt namn t ex mjölk.

För de 14 ingredienser/livsmedelsgrupper

som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner finns det särskilda märknings- och informationskrav.

Dessa är:
- Spannmål, som innehåller gluten (det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt (dinkel), khorasanvete, eller korsningar mellan dem)
- Kräftdjur
- Ägg
- Fisk
- Jordnötter
- Sojabönor
- Mjölk och mjölkprodukter (inklusive laktos)
- Nötter, det vill säga mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt/Queenslandsnöt
- Selleri
- Senap
- Sesamfrön
- Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter
- Lupin
- Blötdjur (snäckor, musslor och bläckfisk)



Det ska tydligt framgå av livsmedlets beteckning (namn) och/eller ingrediensförteckning om livsmedlet innehåller ingredienser från allergenlistan. På livsmedel, som tillverkats efter den 13 december 2014, ska dessa ingredienser lyftas fram genom fet stil, stora bokstäver eller annat förtydligande. Dessa ingredienser/livsmedelsgrupper får inte döljas under kategoribeteckningar (som ströbröd). Det måste också anges om ett ämne eller livsmedelstillsats i livsmedlet är framställd av någon av ingredienserna från allergenlistan, se "Exempel på märkning" nedan.


Exempel på märkning


- Om emulgeringsmedlet lecitin är framställt från soja ska det anges som "emulgeringsmedel SOJAlecitin" alternativt "emulgeringsmedel E322 (från soja)". Lecitin framställt från ägg ska anges på samma sätt.

- Stärkelse som är framställd från vete måste alltid anges som "vetestärkelse" alternativt "stärkelse (från VETE)". Stärkelse från vete får aldrig dölja sig under kategoribeteckningen "stärkelse". Däremot kan det stå enbart "stärkelse" i ingrediensförteckningen om den är framställd från potatis eller majs. Detsamma gäller för modifierad stärkelse som måste deklareras som "modifierad stärkelse (från vete)" alternativt "modifierad VETEstärkelse" om den är framställd från vete.

- Blandningar av kryddor som utgör mindre än två procent av livsmedlets vikt kan anges enbart som "kryddor" eller "kryddblandning" men om selleri, sesam eller senap ingår ska dessa anges till exempel "kryddor (selleri)".

- Om vete, mjölk och ägg ingår i ingrediensen ströbröd ska det framgå t.ex. genom "ströbröd (vete, mjölk, ägg)".



Undantag finns

- Stärkelsesirap, dextros och maltodextrin av vete
- Kornbaserad stärkelsesirap
- Fiskgelatin som används som bärare för vitamin- eller karotenoidpreparat
- Fiskgelatin eller husbloss som används som klarningsmedel i öl och vin
- Raffinerad sojaolja och raffinerat sojafett
- Naturliga E-vitaminer från sojabönor

Tillsatser, kryddblandningar, processhjälpmedel och vitaminer är ofta blandade med bärare eller lösningsmedel som kan innehålla någon av allergenerna som måste anges, såsom vetestärkelse eller laktos/mjölksocker.

Samtliga ingredienser i en sammansatt ingrediens ska anges. Undantag görs endast om sammansättningen är fastställd i EU´s lagstiftning och om den sammansatta ingrediensen utgör mindre än 2 % av den färdiga varan. Då räcker det att ange den sammansatta ingrediensens namn följt av tillsatser och eventuella allergener, se EG-direktivet 2003/89/EG. Till exempel kan choklad innehålla hasselnötter, ett allergen som alltid måste deklareras.

Märkning med "kan innehålla spår av"

Vid viss livsmedelstillverkning kan man inte göra ren utrustningen på vanligt sätt med vatten, eftersom det skulle kunna ge t.ex. bakterietillväxt. Då kan spår av ingredienser från tillverkningen av ett livsmedel föras över till tillverkningen av nästa livsmedel.
Dessa problem kan normalt sett inte elimineras förrän ombyggnad sker av processutrustningen eller tillverkningslokalen, men kan tills vidare lösas genom märkning med "kan innehålla spår av". 

Sådan märkning accepteras enligt Livsmedelsverket endast om: 

- Rengöringen är tillfredsställande. 
- Det ändå finns en verklig risk för "spår av" i produkten. 
- Det sker i samförstånd med tillsynsmyndigheten. 

Det är mycket viktigt att märkning med "kan innehålla spår av" inte sker i andra fall än i det ovannämnda. Livsmedelsindustrierna LI vill dock också framhålla att konsumenterna kan bli vilseledda om endast vissa företag använder sig av denna märkning, i de fall det är tillåtet.
LI har därför beslutat om en branschöverenskommelse med innebörden att, i de fall märkning med "kan innehålla spår av" är tillåten, d.v.s. ovannämnda krav är uppfyllda, sådan märkning bör göras.

Hur man anger allergenerna

Enligt EG-direktivet 2003/89/EG ska allergenerna anges ”med en tydlig hänvisning till namnet på denna ingrediens”. Det innebär att man måste ange stärkelse tillverkat av vete som ”vetestärkelse”, och lecitin tillverkat av soja som ”emulgeringsmedel sojalecitin” alternativt ”emulgeringsmedel E322 (av soja)”.
Då allergen ingår i en annan ingrediens, kan detta anges som "choklad (med
hasselnötter)".

Exempel: Vaniljglasstrut med jordgubbssylt och chokladbitar

Ingredienser: Skummjölk, jordgubbssylt 30% [jordgubbar, socker, vatten, druvsocker, förtjockningsmedel (E440), syra (E 330)], våffla [vetemjöl, vatten, socker, vegetabiliskt fett, salt, emulgeringsmedel (sojalecitin)], socker, vegetabiliskt fett,
kakaoöverdrag [vegetabiliskt fett, socker, kakaopulver, emulgeringsmedel (sojalecitin)],
glukossirap, choklad 1,5% [med malda hasselnötter och emulgeringsmedel (sojalecitin)],
emulgeringsmedel (E 471, sojalecitin), stabiliseringsmedel (E 407), arom (med mjölksocker).

Sär/Närlivsmedel

är Statens Livsmedelsverks beteckning på livsmedel för särskilda näringsändamål.
Till denna grupp räknas glutenfritt, mjölkproteinfritt, laktosfritt, sojafritt etc.
Sär/närlivsmedel är granskade och godkända av Statens Livsmedelsverk.
Det får inte stå på en förpackning att livsmedlet är "fritt" eller "utan" om det inte har
ett sär/närtillstånd. Du bör dock vara medveten om att det förekommer ändå och det framgår inte på förpackningen om ett livsmedel har tillstånd eller ej.
Statens Livsmedelsverk har förteckning på livsmedelsprodukter som är godkända.

Information om livsmedel som inte är färdigförpackade

Mat man äter på restaurang är exempel på livsmedel som inte är färdigförpackade. Från den 13 december 2014 är alla som säljer och serverar mat och måltider skyldiga att kunna informera om maten innehåller någon ingrediens från "allergenlistan". Du som är allergisk eller glutenintolerant kan därför alltid få reda på om maten innehåller ingredienser som mjölk, ägg eller vete.

Du kan få informationen muntligen eller skriftligen. Om informationen är muntlig ska det finnas en upplysning om att informationen finns att få. Skriftlig information om allergener kan exempelvis finnas:

På menyn
På en särskild skylt eller skärm
I ett informationsställ
Märkning av livsmedel uppdaterades 2016-06-14
Märkning av livsmedel Gilla 
 Skriv ut 
Kommentarer


Skriv din åsikt om Märkning av livsmedel



© 1999 - 2017 (18 år) | © Allergimat.com | Om Allergimat » | Annonsera » | Kontakta oss » | Decade

Matbloggstoppen SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg Mat och Dryck Mat Matklubbens Topplista