Skriv nytt ämne ›› | Visa forumet Allergiska barn ››
| Av | Lita på din kunskap om ditt barn! | |
| Lotta | Lita på din kunskap om ditt barn!Hej! Det är några år sedan jag var inne på sidan sist, så jag läste igenom en del inlägg i forumet. Efter att ha levt med allergiska barn (mjölkprotein, ägg, fisk, vete,sojaprotein, nötter, bön- och balj, pollen, gräs, stenfrukter, röda frukter och grönsaker med mera) i 11 år, var det en hel del jag kände igen... Det som jag tycker är allvarligt är när man som förälder kommer till BVC för att man känner att något är fel, och ingen tar en på allvar. Det jag har lärt mig, är att som förälder har man för det mesta rätt. Man ska inte vara rädd för att utesluta både mjölk och gluten ur kosten, men se till att barnen får i sig det de behöver genom exempelvis kalktabletter. Ammar man är det lättare, för då sätter man sig själv på diet. Jag har stött på läkare som sagt att en nyfödd kan inte vara allergisk, ett barn som ammas kan inte vara allergisk, så små barn kan man inte allergitesta, det är vanligt exem osv, osv. Det viktigaste är att lita på sig själv och vad man ser hos barnet. Du som förälder vet bättre än någon läkare att något inte stämmer. Inse också att en vanlig allmänläkare inte har specialkunskaper, men det kan du skaffa dig! För mig tog det fem månader att hitta vad sonen var allergisk mot. På BVC tyckte de att jag skulle ge honom mat han inte tålde innan vi gick till doktorn, så att de skulle se hur dålig han var för att tro mig. Genom att utesluta hade jag hittat flera av de saker han inte tålde och bad läkaren testa för dessa. Efter att resultatet kom sade läkaren - lite med glimten i ögat - att han kunde inte tro att någon som var så frisk, var så sjuk. Många tyckte att jag var fanatisk under dessa år, allt lagades separat, vi ringde folk innan vi kom på besök, jag grävde kex ur munnen på honom som snälla faster gett i all välmening. Vad jag vill säga med allt detta är att lita på dig själv, var inte rädd att ta kommandot över ditt barns sjukdom och skaffa dig en egen kunskap. Ta dig också tid att sörja att ditt barn bär på en sjukdom som förmodligen är livslång, MEN blir bättre genom rätt behandling och rätt livsstil. Sedan går du före som en stark representant för ditt barn! Lycka till! /Lotta Lita på din kunskap om ditt barn! skrevs september 2004 |
|
| Karin | Tack! Jag vill bara säga just tack. Precis vad jag behövde läsa. Kämpar för mina barn här. Jag vet vad de tål och inte tål, sen är det bara att övertyga bvc, läkare, familj och alla som tycker så mycket. Så tack!! Skrevs september 2004 | |
| Carina | Jag vill också tacka för att någon tar sig tid att skriva ned sina erfarenheter. Just detta att hålla diet själv för ett ammande barns räkning har mötts av stor skepsis från hälso-och sjukvården. Min diet har dock inneburit att vi nästan aldrig behöver smörja med kortison!!! Skrevs oktober 2004 | |
| Annika | Jag håller med om att vi föräldrar måste stå på oss!!! Vi känner ju faktiskt våra barn bäst! Men att laborera för mycket själv med maten tror jag att man ska undvika framförallt när det gäller gluten!!! För att en glutenintolerans ska bli "riktigt" konstaterad krävs det oftast en gastroscopi - men det är helt meningslös om man redan äter glutenfritt!!! Det man tittar på är ju om tarmluddet är borta - vilket det är om man är glutenintolerant. Äter man sedan glutenfritt så läker tarmen och skadan syns inte. Jag tycker nog att det är bättre att söka sig vidare själv, annan BVC, läkare eller sjukhus tills man känner att man blivit sedd och hörd! Annika Skrevs oktober 2004 | |
| Lotta | Jag håller med dig, Annika. Man måste ta hänsyn till olika allergier och symptom. För mig var det enklare, eftersom jag bara behövde utesluta vete när det gällde mjölsorter. På ett av mina barn har flera allergier försvunnit och det har underlättat mycket. Men förutom de kvarvarande allergierna slåss vi med psykiskt motstånd mot att äta viss mat pga tidigare allergiska reaktioner, samt återfall vid infektioner. När det gäller det äldsta barnet har jag fortfarande ingen aning om hur man ska få skolan att förstå att mitt ansvar är att försöka hålla mitt barn friskt, deras ansvar att ge elever undervisning utifrån deras individuella förutsättningar. Vad jag menar är att de visat en oförmåga att ge undervisning till ett barn som de VET är borta minst en tredjedel av läsåret. Ge mig gärna tips på hur man hanterar skolan, ni som har erfarenhet. /Lotta Skrevs oktober 2004 | |
|
| ||
