Allergener i alkoholhaltiga drycker

Allergener i alkoholhaltiga drycker

0 gillar 0 Allergener i alkoholhaltiga drycker

Alkoholallergi

Det är väldigt ovanligt att någon är allergisk mot alkohol (etanol) som sådan. De vanligaste symptomen är akuta nässelutslag som ofta kan utvecklas till anafylaktiska reaktioner. Anafylaxi innebär att olika delar av kroppen reagerar samtidigt på allergenet Personer som lider av alkoholallergi brukar också reagera allergiskt på ättika.

Plötslig hudrodnad efter förtäring av alkohol

Redan en liten mängd alkohol kan ge rodnad i ansiktet och på halsen som varar i några tiotal minuter. Det är inte fråga om en allergisk reaktion. Bidragande faktorer till hudrodnad är menopaus, anlag för ansiktsros (acne rosacea), en ärftlig och medfödd benägenhet för rodnad och stress inför sociala situationer. Också personer som helt saknar enzymet aldehyddehydrogenas och personer där enzymet inte fungerar som det ska har besvär med rodnad. Aldehyddehydrogenas bildas vid ämnesomsättningen när alkohol bryts ned till acetaldehyd. Problemet är vanligt hos personer av asiatiskt ursprung, men sällsynt hos andra.

Vinhuvudvärk

Personer som lätt får ont i huvudet och framför allt allergiker kan få en kraftig migränliknande huvudvärk av ett enda glas rödvin. Värken är ett symptom på rödvinshuvudvärk. Det är ett syndrom med en intensiv baksmälla där styrkan inte står i proportion till den mängd vin som konsumerats. Det finns mycket lite kunskap om rödvinshuvudvärk, dess förekomst, utlösande orsaker och uppkomstmekanismer.

Svavelföreningar

Vita viner innehåller mer svavelföreningar än röda. Söta vitviner har de högsta svavelhalterna. Ett fåtal astmatiker har överkänslighet mot sulfit. Svaveldioxid förekommer inte i destillerade drycker som vodka, konjak, rom och whisky. Svavelföreningar förvärrar symptomen hos tre till fyra procent av vuxna astmatiker.

Tanniner

Man misstänker att det är skalen på blå druvor, rödvinsdruvor, som ger upphov till huvudvärkssyndrom. Skalen är med under hela jäsningsprocessen och avskiljs först efter att jäsningen är klar. Vid tillverkning av vitt vin avlägsnas skalen innan jäsningsprocessen startar. Tanninhalten är cirka 1,5 gram per liter i röda viner och 0,15 gram per liter i vita viner. Man kan avlägsna tanniner från röda viner genom att tillsätta protein från exempelvis mjölk, ägg eller fisk som fällningsmedel. De mängder främmande protein som blir kvar i vinet efter att tanninerna fällts ut är så små att de normalt inte ger allergiska reaktioner hos personer som är överkänsliga för mjölk, ägg eller fisk. Det händer också att man tillsätter tanniner i ett vin för att skapa en bättre gomkänsla. Tillsatta tanniner extraheras vanligtvis från den bruna hinna som sitter innanför skalen på jordnötter. Hinnorna avlägsnas med hjälp av hett vatten. Personer som har jordnötsallergi får inga symptom av ett sådant vin.

Färgämnen

Tillsatta färgämnen kan ge allergiska symptom. Karmin används bland annat i röda bitters och cocktailbär. Det kan utlösa astma och akuta allergiska reaktioner hos vissa personer, ibland till och med anafylax. Karmin, koschenill och karminsyra är biologiska färger som framställs av torkade sköldlöss. Förekomsten av allergi mot karminrött är inte känd.

Kryddor

Kryddor används i smaksatt sprit och likör, aperitifer, bitters samt färdiga drinkblandningar. De kan i vissa fall framkalla överkänslighetsreaktioner. Även kakao, choklad och nötter som tillsätts en del alkoholdrycker kan utlösa reaktioner hos överkänsliga personer.

Kinin

Kinin som finns i vissa aperitifviner kan ge överkänslighetssymptom. Det kan därför vara bra att komma ihåg att också tonic som ingår i vissa drinkblandningar innehåller kinin. Överkänslighet mot kinin behöver alltså inte bero på alkoholen utan på den läsk som den blandats med.

Jäst

Personer som lider av jästallergi kan i allmänhet dricka vin, eftersom jästcellerna filtreras bort efter jäsningen. I vissa ölsorter låter man med avsikt en del jästceller bli kvar i den slutliga produkten. Det öl och vin som säljs i butikerna innehåller så pass små mängder jästallergener att de inte ger några symptom. Hembryggd svagdricka och hembryggt vin samt cider och mjöd kan däremot innehålla höga halter av jästallergener. Det kan ge nässelutslag eller i värsta fall utlösa en anafylaktisk reaktion.

LTP-allergi

Korsallergi orsakas av transportproteiner för lipider, LTP eller lipid transfer proteins, som finns i de flesta frukter och bär samt i många grönsaker. Också druvor innehåller LTP-proteiner. Allergiframkallande ämnen från dessa hamnar i vin och konjak i så stora mängder att de kan orsaka nässelutslag och en anafylaktisk reaktion. Det är inte känt hur utbredd LTP-allergi är.

Andra ämnen som kan framkalla överkänslighet

Personer som är allergiska mot mjölkprotein och personer som lider av laktosintolerans bör undvika gräddlikör, som innehåller mjölkprotein och laktos (mjölksocker). Både öl som tillverkats av kornmalt och öl som bryggts på vetemalt har rapporterats ge akuta allergiska reaktioner. Man har identifierat allergener i kornöl, men inte i veteöl. Inga rapporter finns om allergisymptom av ölingrediensen humle.

Det behöver inte finnas en innehållsdeklaration på alkoholdrycker. Undantag är alkoholdrycker
som innehåller ingredienser som kan ge överkänslighet.
När det gäller viner framställda av druvor som skördats 2012 eller senare innebär det att mjölk och mjölkprodukter och ägg och produkter av ägg som har använts som klarningsmedel i vin och som finns kvar i
små mängder i det färdiga vinet ska anges. Undantag är om man enligt OIV:s analyskriterier har kunnat påvisa att dessa ämnen inte finns i vinet. Sulfiter ska liksom tidigare märkas ut.

Glutenintolerans och spannmålsallergi

För att ersätta kornmalt kan man använda majs, ris, socker, stärkelse eller durra som råvaror vid tillverkning av öl. Dessa innehåller inte proteiner som är skadliga för glutenintoleranta. Det är dock bra att notera att man förutom exempelvis majs ofta använder en liten mängd korn. Även om innehållsdeklarationen säger att en produkt är tillverkad av majs kan en celiakipatient aldrig vara helt säker på att produkten är ofarlig. Det är därför bäst att kontakta tillverkaren om man vill vara på den säkra sidan. Protein i spannmål utvinns inte vid destillation och förekommer därför inte i destillerade spritsorter som konjak, whisky, rom eller vodka. Glutenintoleranta personer kan dricka ölsorter som tillverkats enligt en metod där största delen av det skadliga proteinet försvinner under processen Titta efter vilka ölmärken som är lämpliga för glutenintoleranta på Celiakiförbundets webbplats

Spannmålsallergiker

Vissa typer av starksprit har säd som råvara, till exempel brännvin och whisky. Proteinerna försvinner vanligtvis helt under destillerings- eller bränningsprocessen.


Källa: Finska livsmedelsverket
Allergener i alkoholhaltiga drycker
Allergener i alkoholhaltiga drycker Gilla 
 Skriv ut 
Kommentarer


Skriv din �sikt om Allergener i alkoholhaltiga drycker



© 1999 - 2024 (25 år) | © Allergimat.com | Om Allergimat » | Annonsera » | Kontakta oss » | Decade