Det har visat sig att även om de flesta människor kan tåla tillsatsämnen, finns det några som är extra känsliga. I regel hittar man överkänslighet mot tillsatser hos personer med bevisad allergi mot andra ämnen. Om de har fått i sig ett ämne som de är överkänsliga emot, kan de reagera med allergiliknande symptom.
Det kan vara nässelfeber, där man får utslag och klåda på kroppen, snuva och nysningar eller andnöd.
Allergiliknande betyder att det inte handlar om någon äkta allergi, där kroppens naturliga försvarsmekanismer, dvs immunförsvaret är inblandat. Äkta allergi är den typ man kan ha mot pollen, damm, hästhår, mjölkprotein osv. Det är inte heller så lätt att påvisa denna typ av överkänslighet.
Tillsatser i mat skall deklareras med sin E-nummerbeteckning.
Tillsatser i mat är många olika ämnen utan inbördes likhet i uppbyggnad.
Beteckningen konserveringsmedel, färgämnen etc står för ämnets egenskaper, att ge färg eller konservera ett livsmedel osv. Man kan alltså inte vara överkänslig mot konserveringsmedel, färgämnen osv som grupp - man kan inte vara överkänslig mot "E-nummer".
Överkänsligheten uppträder mot vissa ämnen som också används som konserveringsmedel, färgämnen etc i tillsatser. Många av dessa ämnen förekommer också i naturen och därmed även i våra obehandlade livsmedel, en del av dem utvinns också därifrån.
Det gäller alltså att ta reda på vilka ämnen det handlar om
Undviker man bara E-nummer kan man ändå få i sig ämnet ifråga genom obehandlade livsmedel som innehåller ämnet naturligt samt att man utesluter ett stort antal livsmedel helt i onödan
MÄRKNINGSBESTÄMMELSE
Alla använda tillsatser ska kunna identifieras av konsumenten. Därför finns särskilda märkningsbestämmelser för dem. Alla tillsatser ska deklareras med funktionsnamn följt av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn, till exempel ”konserveringsmedel E 211” eller ”konserveringsmedel natriumbensoat”.
FUNKTIONSNAMN
Funktionsnamnet anger vilken funktion tillsatsen har i livsmedlet. Det talar alltså om varför tillsatsen har tillförts. Det är inte tillåtet att deklarera tillsatser med enbart funktionsnamn, till exempel ”konserveringsmedel”, utan att ange vilket ämne det rör sig om.
UNDANTAG FRÅN REGELN
Det finns ett fåtal undantag från dessa märkningsregler. Ett är modifierad stärkelse, där E-nummer eller vedertaget namn inte krävs. Deklaration av modifierad stärkelse ska däremot kompletteras med uppgift om vilken specifik växtart den har framställts av och om den modifierade stärkelsen kan innehålla gluten.
Tillsater i mat som kan ge överkänslighetsreaktioner
Färgämnen
E 102 Tartrazin
E 104 Kinolingult
E 110 Para-orange
E 123 Amarant
E 124 Nykockin
E 127 Erytrosin
E 132 Indigokarmin
E 151 Briljantsvart
E 160a Betakaroten
E 160b Anattoextrakt
E 161g Kantaxantin
Konserveringsmedel
E 200-202 Sorbinsyra och sorbater
E 210-211 Bensoesyra och bensoat
E 214-219 Hydroxibensoater (parabener)
E 220-227 Svaveldioxid och sulfiter
E 250 Nitrit
Antioxidanter
E 310 Propylgallat
E 311 Oktylgallat E 321
E 312 Dodecylgallat
E 320 Butylhydroxianisol (BHA)
Butylhydroxitoluen (BHT)
Smakförstärkare
E 620 L-Glutaminsyra
E 621 Natrium-L-glutemat
E 622 Kalium-L-glutamat
E 623 Kalcium-L-glutamat
E 627 Natrium-5-guanylat
E 631 Natrium-5-inosinat
BENSOESYRA
Överkänslighetsreaktioner: nässelfeber, svullna slemhinnor, irritation i eksem, utslag runt munnen, sticker i läppar och mun (ger sällan astmabesvär).
Konserveringsmedel med bensoesyra
E 210 till och med E 219
hör till de mest använda konserveringsmedlen i sylt, saft, ost, fiskprodukter, konditorivaror, läsk.
Naturligt förekommande
Hög halt mer än 100 mg/kg
hjortron (600-900)
lingon (700-2000)
tranbär (upp till 700)
Måttligt hög halt 20-100 mg/kg
apelsin (20)
aprikos tork. (25-30)
grapefrukt (25-30)
hallon (25)
filmjölk (20-25)
kefir (25)
långfil (20-25)
lättfil (20-25)
lättyoghurt (20-25)
yoghurt (20-25)
fruktyoghurt (80-100)
Låg halt 1-20 mg/kg
bigarråer (3)
blåbär (10-17)
clementin (<5)
klarbär (3)
moreller (8)
odon (6)
plommon (6)
slånbärssaft (7)
smultron (2)
champinjoner (2)
kantareller (2)
keso (5)
lättmjölk (<2)
stand.mjölk (<2)
gräddfil (18)
A-fil (12)
fårost (15)
honung svensk (12) det högst uppmätta, i flera prover kunde inget påvisas.
Ej påvisbart
Banan blomkål dofilus
Krusbär morötter camembert, svensk
svarta vinbär tomat te, drickfärdigt
äpple gurka vermouth
björnbär paprika whisky
rabarber vitkål
vattenmelon gröna ärtor
jordgubbar potatis
röda vinbär
vindruvor, gröna
Källa: Statens Livsmedelsverk, Allergiinformation
SORBINSYRA
Sorbinsyra ingår i den naturliga omsättningen i kroppen.
Överkänslighetsreaktioner: hudirritationer
Förekommer naturligt i:
Rönnbär, aprikoser, plommon, körsbär, tomater, jordgubbar.
Konserveringsmedel med sorbinsyra: E 200 till och med E 202
Framställs syntetiskt
Tillsätts samma grupper som bensoesyra samt mesvaror, margarin, matbröd, saft, läsk mm
SULFIT, SVAVELDIOXID, SVAVELSYRLIGHET
Överkänslighetsreaktioner: framförallt hos astmatiker
Svaveldioxid förekommer naturligt i:
vin och öl (bildas vid jäsningen)
lök och kål (låg halt)
Konserveringsmedel: E 220 till och med E 224, E 226 och E 227
Framställs syntetiskt.
Tillsätts torkad frukt, potatisprodukter, öl, vin.
FÄRGÄMNEN
De vanligaste färgerna som ger överkänslighetsreaktioner är rött, orange och gult
Baslivsmedel ska i princip inte innehålla färgämnen
(t ex bröd, mjölkprodukter, frukt- och bärprodukter)
Det finns 30 godkända färgämnen,
varav 20 endast används i begränsad omfattning.
De vanligaste färgämnena är:
sockerkulör
karotenoider (karoten är ett förstadium till A-vitamin)
riboflavin (B-vitamin)
antocyaner
Färgämnenas indelning:
Naturliga färgämnen
förekommer i naturen
framställs genom extraktion (utvinning ur) ex. rödbetsextrakt
Naturidentiska färgämnen
förekommer naturligt,
men framställs ofta på syntetisk väg ex. riboflavin
Syntetiska färgämnen
framställs på kemisk väg från råvaror som inte finns i naturen ex. azofärgämnen
Semisyntetiska färgämnen
kemisk behandling av naturliga råvaror ex. sockerkulör
Metallföreningar
Gilla 