– Vi hade aldrig tidigare utrett någon patient med köttallergi utan mest hört anekdotiska berättelser. Så man undrar ju om detta är något som faktiskt blivit vanligare eller om det är vi och remitterande läkare som blivit mer uppmärksamma på ovanliga allergier. Sedan kan det ju också förstås vara slumpen, säger Lars Gottberg, överläkare vid mottagningen.
De tre patienterna, två män i sextioårsåldern och en 38-årig kvinna, har en liknande sjukdomsbild. Alla har fått symtom med magont och nässelutslag några timmar efter att de har ätit olika typer av rött kött.
Den 38-åriga kvinnan blev remitterad till mottagningen från sin husläkare sedan hon fått en kraftig reaktion med andningssvårigheter och tryck i bröstet efter att ha ätit köttfärssås. Innan dess hade hon under runt tio år periodvis avstått från att äta kött på grund av sina symtom.
– Vi har konstaterat att kvinnan har lätt förhöjda nivåer av IgE-antikroppar mot köttprotein från nöt, fläsk och lamm. Kvinnan vill gärna kunna äta kött, och vi ska nu försöka ta reda på om hon tål älgkött genom hudtest och eventuellt även genom provokation, säger Maria Starkhammar, specialist i allmänmedicin och ST-läkare i vuxenallergologi vid mottagningen. Det är inte känt hur många personer i Sverige som har köttallergi. En fingervisning är att man vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg utredde totalt åtta fall under åren 1998 till 2004, enligt en sammanställning av sjuksköterskan Åke Alfredsson.
– Då reaktionen först kommer några timmar efter köttintag är det oftast svårt att koppla symtom till födointag. Därför är det fullt möjligt att köttallergi är mycket vanligare än vi trott, säger Ulf Bengtsson, tidigare chef för allergisektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av Sveriges ledande experter på födoämnesallergi.
Enligt honom har köttallergi uppmärksammats alltmer i forskningen det senaste året. Han syftar bland annat på en rapport från USA med 24 beskrivna patientfall. De allra flesta hade utvecklat köttallergi efter att ha blivit bitna av fästingar.
– Det här är ett exempel på hur mycket som fortfarande är okänt inom födoämnesallergi. Därför är det viktigt att ”spara” sådana här patientfall. Kanske går det att sedan använda dem för att hitta ledtrådar till vad som gör att allergierna bryter ut, säger Ulf Bengtsson, som numera är konsultläkare vid Södersjukhuset.
Enligt Lars Gottberg finns ännu inget som tyder på att de tre patienterna på Södersjukhuset har blivit bitna av fästingar.
– Men detta är någonting vi ska följa upp och även kolla vid eventuella framtida fall av köttallergi, säger han.
På Södersjukhuset hoppas man också få ökade resurser för att bättre kunna utreda vuxna patienter med födoämnesallergi.
– Hittills har det inte funnits någon enhet som tar hand om de här patienterna i Stockholm. I dagsläget saknar vi till exempel möjlighet att utföra födoämnesprovokationer. Det skulle också behövas bättre möjlighet att ge patienterna råd från dietist, säger Maria Starkhammar.
Gilla 