Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos.
Sedan 1990-talet har antalet barn med celiaki, glutenintolerans, stigit från 0,5 procent till nästan fem gånger så många i Sverige. Utvecklingen har varit föremål för omfattande forskning och ännu vet ingen varför just Sverige är så drabbat. Det är inte den enda gåtan i glutenmysteriet. Den stora ökningen syns inte främst hos den grupp där celiaki tidigare brukade upptäckas: småbarnen. I stället dyker den allt oftare upp först senare i livet, hos äldre barn men även hos vuxna.
– När jag började min karriär på 1970-talet kom det in riktigt sjuka spädbarn med celiaki. Dem ser vi inte alls i dag. Nu är det äldre barn som kanske mår illa eller växer lite dåligt som kommer hit. Jag tycker att det är en påtaglig skillnad, säger barnläkaren och celiakiexperten Lars Stenhammar vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Stenhammar får stöd. I nya, hittills opublicerade, forskningsresultat från Umeå universitet som DN tagit del av så har medianåldern då barn får diagnosen celiaki stigit från ett år under tidigt 1990-tal, till sju år i dag. Vad förskjutningen i ålder beror på är det ingen som vet säkert. Under mitten av 80-talet och några år framåt gavs olämpliga kostrekommendationer som gjorde att småbarn tidigt fick i sig stora mängder gluten.
När rekommendationerna ändrades sjönk antalet sjuka småbarn. Men Sverige är fortfarande på en rekordhög nivå jämfört med andra länder.
– När vi kontrollerade barn som föddes efter att vi slutade med de olämpliga rekommendationerna hade 2,2 procent celiaki. Det är fortfarande förskräckligt många jämfört med andra västländer. Jag är säker på att ännu fler av dem kommer att insjukna när de blir äldre, säger Anneli Ivarsson, barnläkare och celiakiforskare vid Umeå universitet.
– Ungefär hälften av alla svenskar har de genetiska förutsättningarna för att få celiaki, säger Anneli Ivarsson. Fler än vad man tidigare trott. Kanske beror förskjutningen i ålder på att vi blivit bättre på att skydda småbarnen, men att vi senare i livet utsätts för något som sätter i gång sjukdomen.
En bov i dramat kan vara den stora mängd mjöl vi äter. Anneli Ivarsson är även kritisk till hur de stora brödtillverkarna tillsätter extra gluten i sina produkter för att göra brödet fluffigare och mer säljbart.
– Det är förskräckligt att de gör så i ett land där problemen med gluten är så här omfattande. Om några decennier tror jag att vi kommer att titta tillbaka och säga: ”herregud, de var inte kloka”, säger hon.
För att utreda mjölkonsumtionens inverkan på oss har hon kontaktat ett annat forskarteam i Nederländerna. Tillsammans hoppas de kunna hitta svaret på vad som sätter i gång celiaki och hur det kan stoppas.
Men forskningsprojektet och dess eventuella resultat ligger flera år in i framtiden. Under tiden tampas den svenska sjukvården med en sjukdom som den inte riktigt förstår.
Bara en tredjedel av alla med celiaki får en diagnos, enligt forskarna vid Umeå universitet. Och de som faktiskt får diagnosen måste vänta på den i genomsnitt i tio år. Sjukvårdsupplysningen varnar för att även erfarna läkare kan missa sjukdomen.
Det är kanske inte så konstigt. En uppräkning av symptomen liknar högläsning ur Husläkarens ABC. Har du diarré, är du trött eller har du gått ned i vikt? Då kan du vara glutenintolerant. Samma sak gäller om du har blåsor i munnen, ont i skelettet eller svårt att få barn.
– Symptomen kan förändras i takt med att du växer upp och blir äldre. Därför måste både forskning och sjukvård sätta fokus även på de som är vuxna och äldre. Börjar man känna besvär som kan vara relaterade till glutenintolerans måste man testa sig direkt. Oavsett hur gammal man är, säger Anneli Ivarsson.
Källa: DN
Gilla 