Fick diagnos EFTER 25 år!

Fick diagnos EFTER 25 år!

Svara på ämnet ››
Skriv nytt ämne ›› | Visa forumet Gluten och vete ››
Av    Fick diagnos EFTER 25 år!
  Maria    

Fick diagnos EFTER 25 år!


Jag är en tjej på 25 år. Senaste halvåret gick jag ner över 10kilo i vikt. Såg sjuk och trött ut, magbesvär etc. Sökte upp läkare som misstänkte glutenintolerans. Tyckte att alla besvären tydde på det. Blodproven visade det också. Han sa att det med 100% säkerhet är glutenintolerans och sa att det inte behövs mer tester. Jag blev ledsen, arg och samtidigt lättad av svaret. Dels ledsen eftersom jag lidit av det HELA mitt liv, varit sjuk och trött osv. Ingen annan läkare har tagit prover fast min mamma misstänkte det redan när jag var mindre. Nu när jag är 25 år kan jag göra något åt saken och äta rätt. men att ha varit så dålig hela min ungdom är väldigt deprimerande. Eftersom jag hann bli såå dålig att det nu verkar ta väldigt lång tid tillbaka. Har någon erfarenhet av hur lång tid det tar att bli bättre? Det är säkert individuellt men jag är väldigt deppig över situationen eftersom jag inte känner mig bättre efter 2-3 månaders rätt kost. Hr bara gått upp 1kilo. /maria

Fick diagnos EFTER 25 år!  skrevs mars 2006

  Lena    
Hej Maria!
Inte för att göra dej än mer nedslagen men jag kan säga att min celiakidiagnos kom vid 43 års ålder och efter fleråriga symtom av mystiska slag: Jag tycker det tog lång tid innan jag kände någon förbättring, minst ett år och fortfarande är jag inte helt bra. Kanske att det är lite olika beroende på vilka symtom man haft. Jag hade symtom som ont/värk i kroppen, problem med leder, muskelsvaghet, trötthet och olika reaktioner mot många födoämnen (vilket jag fortfarande har kvar). Dock är jag i stort sett helt bra när det gäller det onda i kroppen, känner mig mycket starkare rent fysiskt. Så håll ut! Bli inte missmodig om du inte snabbt blir bättre. Det som höll modet uppe på mej vad att jag av en tillfällighet hittade en artikel ( i tidningen Allergica) om en man som fått diagnosen sent i livet och där det tog 2 år, då först började han så smått känna att det vände. Hans symtom var en väldig trötthet som pågått i många år, depressioner mm. Så det verkar kunna ta tid. Jag tycker det var lite jobbigt med de beskrivningar man fick att man ganska snabbt, inom ett par månader, skulle känna en klar förbättring. Det stämde inte på mig, men väl efter ett år och jag hoppas och tror att läkning fortfarande pågår. Men säkert kan det vara väldigt olika och självfallet behöver ju inte du vara en av dem det tar så lång tid för. Låt oss hoppas att du ganska snart nu kan känna att det vänder. Lycka till! MVH Lena


Skrevs mars 2006

  Lena    
Hej igen!
Jag kom att tänka på en sak när jag läste det du skrivit igen. Har man inte gjort någon gastroskopi på dej? Du skriver att läkaren inte tyckte det behövdes något mer än blodprovet. Det låter lite konstigt. När jag fick min diagnos var det väldigt noga med att man skulle göra två gastroskopier. En för att konstatera att tarmslemhinnan hade de för celiaki typiska förändringarna och en ett år senare för att se att läkning skett och på så vis bekräfta diagnosen. Efter vad jag förstod var det också av vikt för att få livsmedelsförskrivning via dietist. Nu är det ju olika hur det ser ut i olika landsting och här gör det för den delen heller inte några stora pengar. Men mest känns det ju viktigt att man fått rätt diagnos. Nu verkar det ju efter vad jag förstått som att blodproverna är väldigt tillförlitliga. Både jag, min tonårsdotter och min mamma visade sig när jag väl fått min diagnos, också ha celiaki och utslagen fanns ju på blodproven på oss alla. Så det kanske är så att din läkare följer nya rön, att man insett att gastroskopin är överflödig, vad vet jag? Men kolla upp lite för säkerhetsskull. En annan fråga; har du fått rådet att ta bort laktosen också? Jag fick inte det från början, åt bara glutenfritt ett halvår först. Sedan tyckte läkaren efter det att jag skulle ta bort laktos ett år också. Det kan ju med göra att det tar längre tid för dej att känna en förbättring, om du inte tagit bort laktosen som man oftast inte brukar tåla innan läkning av tarmslemhinnan skett.


Skrevs mars 2006

  Maria    
hejsan.
Jo jag har frågat min läkare om man kan fastställa diagnoden endast med blodprov och han säger att alla symptomen var så tydliga så man kan... men jag vill ju vara 100% säker så jag tänker fråga en annan läkare om det. Jag har själv undvikit mjölk/laktos eftersom jag inte verkar tåla det heller. Bara i små mängder, men det kanske är bäst och undvika helt så här i början?...Det begränsar ännu mer vad man kan äta och inte äta, men man vill ju må bra. I stockholms län får man ingen ekonomisk stöd för merkostnad, men jag har hört att man får det i vissa andra kommuner. Vet du någonting om det?


Skrevs mars 2006

  Lena    
Hej igen!
Bra att du dubbelkollar med annan doktor. I det landsting jag tillhör, Jönköpings, får man rabatt motsvarande att man betalar halva kostnaden, men minst patientavgiften, men den kommer man snabbt upp i ändå om de skriver ut ordentligt. Det finns de som menar att apotekets priser är så dyra att det i stort sett blir lika billigt att köpa själv i affären. Eftersom vi är fler i familjen som har glutenintolerans går det åt en del så vi tar det via apoteket. Så länge de tillhandahåller den servicen tycker jag det är jättebra. Det är verkligen orättvist att det är så olika på olika ställen. Att inte tåla laktos är ju vanligt vid odiagnostiserad glutenintolerans. Just nu gör jag med hjälp av läkare en diet där många saker utesluts eftersom jag reagerar på fler födoämnen och inte riktigt vilka. Känns väldigt mycket bättre när mjölken kommer bort. Men det är som du säger, det blir väldigt begränsat. Tål du mjölk men inte laktos är det ändå ganska bra. Det finns ju en mängd bra laktosfria mjölkprodukter, alltifrån fil, grädde och mjölk till creme fraiche. Jag hoppas att det är laktosen som är mitt bekymmer också, att ta bort all mjölk för tid och evighet känns jobbigare än med gluten nästan. Mjölk finns i så mycket. Men som sagt, man lär sig leva med det också. Det viktigaste är ju att man mår bra! Hoppas nu du får någon rätsida på dina bekymmer!


Skrevs mars 2006

  Sofia    
Hejsan!
Guuud vad skönt o höra ngn som känner likadant!
Jag är 21 år och har ätit glutenfritt i nästan 4 månader nu. Vissa symtom har blivit bättre men de med magen verkar gå långsamt! Jaghar skrivit ett inlägg nästan längst upp (fundersam glutentjej) om du kanske vill skriva hur det har gått för dig? Och hur du mår nu?


Skrevs juli 2006

  Gäst K (Gästkonto)    
kan ju bara meddela att blodprovet inte alltid visar om man har glutenintolerans. Är väldigt många i min släkt som är det och INGEN har visat något på blodprovet, de flesta har då blivit avvisade och fått höra att dom "bara har dålig mage" först flera år senare har det upptäckts att det varit gluten, med hjälp av gastroskopi.. en släkting var till och med på väg att dö av näringsbrist då han knappt kunde stå upp själv längre..

Skrevs augusti 2006

  Emma    
hej Maria!
jag fick min diagnos nar jag var 18, ar nu 23 och mitt liv blev helt annorlunda efter diagnosen. helt plotsligt kom energin tillbaka jag blev gladare och orkade helt enkelt med mer. Jag ahde samma symptom som dej och det tog flera ar innan ett blodprov ens togs. Hade i flera ar blasor i munnen, extrema mangder sa jag inte kunde ata eller prata knappt. Ingen kollade upp det mer an att skriva ut bedovningsmedel. (blasor ar annars tydligt tecken pa naringsbrist) nar jag val kom till hudkliniken for detta problemet tog det ett blodprov, vilket ledde till att de kalalde in mig igen for flera tester och ett lakar besok. hade inte en blekaste att det skule vara gluten jag hade. nar jag kom till lakaren kom det som en chock, var helt forstord, aven pga av min nedsatthet. Extremt smal coh knappt orkat ga mellan lektionsalarna i skolan, lakaren forstod inte att jag ens stod pa benen. Enligt honom hade jag nog inte tagit upp naring pa over ett halvar. De ville lagga in mig akut for tester, och efter viss motstravan fanns det inget val. Gick igenom ett gang tester, aven benmargsspruta for att utesluta leukemi da jag slutat producera blodkroppar. Fick tillslut blodtransfusion for att mina blodvarden var alldeles for laga. Efter gastorskopin var de helt sakra och efter det blev det glutenfri kost.
jag har hela mitt liv varit ganska smal och haft problem med att ga upp i vikt, sa markte inte mkt att jag gick ner nagr extra kilo sista tiden dar. Det jag kande var att det var skont att fa en forklaring pa varfor man varit nedstamd och trott hela tiden, nagot som man kunde forklara for de andra i ens omgivning varfor man somnat framfor filmen varje kvall osv. Jag gick upp ca 10 kilo pa ett halvar, men det ar sakert olika for olika personer, jag hade standigt hunger efter att jag borjat bli lite battre, at lagad mat flera ggr om dagen och massa mellanmal av diverse saker. Efter ett halvar kollade de min mage igen och sag att det blivit battre, men det tar minst ett ar for magen att aterstallas. Sa ge det lite tid till, kilorna kommer, och det blir latt fler an vad man vill ha :) , haha. Hoppas att du blir battre och piggare snart! Och att jag agv dig lite hopp i alla fall.


Skrevs september 2006

  Maria    
Hej allihoppa! Det känns tröstande att höra från andra hur andra har haft det.. man känner igen sig mkt. Jag har nu ätit glutenfri kost i ca.10 månader. Många av symptomen har blivit bättre, men är ej helt bra än. Fortfarande ganska trött och immunförsvaret är ganska lågt. Men jag börjar känna mig starkare. Har oxå gått upp 3-4 kilo, men verkar som att jag har stannat vid denna vikt. En fråga till er? Hur reagerar ni om ni råkat få i er gluten i någon form? Jag har fått våldsamt ont i magen efter en stund. Undrar om andra reagerar på samma sätt. Är väldigt noga med kosten, men har råkat få i mig det av misstag. :( Inte så kul när man vet att det tar tid för tarmen att reparera sig. Hoppas ni har det bra, o tack för alla era svar. Har inte haft dator o kunnat svara. mvh/maria

Skrevs oktober 2006

  Maria    
Jag fick min diagnos för ett år sedan då jag var 31, efter MÅNGA års mysko magbesvär som ingen läkare förstått sig på. INGEN har föreslagit gluten - jag gick till läkaren på eget bevåg, så att säga.

Skrevs oktober 2006

  Gäst K (Gästkonto)    
Hej. jag vet att det här är en mycket gammal tråd men det skulle vara intressant att få veta mer, om hur det har gått för er som skrivit här tex.

Jag fick min diagnos för drygt ett år sedan och hade då varit sjuk i 30 år och blivit sämre och sämre. Tarmluddet har nu växt tillbaka enligt gastroskopin men fortfarande har jag massor av symptom -magen är ofta kass, jag har förfärlig värk i kroppen, hjärtat arbetar mycket hårt och jag är mycket trött för jämnan.

Jag undrar - har man några utsikter att faktiskt bli bra när tarmen faktiskt har läkt men symptomen kvarstår? Läkaren har släppt det hela i och med att tarmen var läkt så där får jag inte mer info. Jag fick dessutom veta från början att det skulle ta tre månader att bli bra : ( Om bristerna och blodkropparna blir bra enligt prover får jag alltså inte veta.

Hur har det gått för er?

Skrevs mars 2012

  Gäst K (Gästkonto)    
Hej! Jag har nyligen fått diagnosen glutenintolerans och har sedan tre veckor bara ätit glutenfri kost. Det tog en vecka innan jag märkte förbättring men sen blev det värre igen med flera diarréer per dag och ont i magen. Hur lång tid ska det ta? Är det vanligt att först bli bättre sen sämre igen? Det är svårt att inte få i sig gluten när det är en massa dolda källor hela tiden.. Är det någon som vet om oatly havreprodukter är säkra? Min don är mjölkallergiker och känslig mot soya produkter så vi använder då havreprodukter. Skönt med ett forum där man kan diskutera med andra som har samma problem :)

Skrevs november 2013

  Gäst K (Gästkonto)    
Hej alla!
Det kan ta över ett år innan de sista glutenresterna lämnar kroppen. Forskning av Karl Reichelt, vid Oslo universitet.
Men att återbygga det som har blivit nedbrutet i kroppen kan ta mucket längre tid än så. Har man gått med en dold, oupptäckt celiaki kanske i 25 år får man tyvärr räkna med att det tar några år innan man kommer helt tillbaka.
Mitt tips är att bara äta naturligt glutenfria produkter i början, kanske första halvåret-året för att läka. De flesta produkter(bröd) som finns i handeln idag, innehåller tyvärr vetestärkelse med ca 20 ppm gluten. De är alltså inte glutenfria!!!!!
För att läka äter man alltså fortfarande det som sätter igång inflammationen i kroppen!!! Helt idiotiskt enligt mig men enligt livsmedelsverket och svenska läkare är det helt ok!!!
Naturligt glutenfritt bröd får man oftast baka själv. Fina bakböcker är Friendly bread och Nytt bröd.
Undvik gärna laktos i början och ännu hellre om du vill snabba på läkningen av tarmen - helt mjölkprodukter. Jag åt helt mjölkfritt ett år efter och nu har jag kunna börja smyga in mjölkprodukter igen. Jätteskönt! Jag är piggare än på länge nu. Det är värt ett hårt kämpande under kortare tid för att få till läkningen tycker åtminstone jag.
När det har gått ett år kan du ju testa vetestärkelseprodukter och se om du dels tål den mängden gluten, eller om du vill börja stoppa gluten i kroppen igen. VÄrt att tänka på rent ideologiskt också, tycker jag!
Lycka till!


Skrevs november 2013

  Gäst K (Gästkonto)    
PS: Havreprodukter ska du definitivt INTE använda. De innehåller ca 100 ppm gluten och klarar inte gränsen för glutenfritt som är på 20 ppm (vetestärkelse).
Det är risprodukter eller kokosprodukter, mandel- quinoaprodukter mm som du kan använda istället.


Skrevs november 2013

  Gäst K (Gästkonto)    
Eftersom du har blivit sämre igen så är det så att din kropp ser sin chans att slänga ut allt som den har stoppat på "deponi" och inte vetat vad den ska göra av tidigare. Det betyder att mycket skit, gluten samt slaggprodukter du har haft i din kropp just nu transporteras ut. Du kommer att må bättre om ett tag men ha tålamod. Det tog ett halvår drygt förmig innan magen stabiliserade sig.... Fira istället att du blir renare inombords!!! :-)

Skrevs november 2013

  Gäst K (Gästkonto)    
Tack för svar! Det blir knivigt att försöka tillgodose allas olika allergier när man ska laga mat.. Då ska jag sluta med oatly för min del då och använda soya eller risbaserat.. Hoppas att det vänder snart är nere på 57 kilo till mina 171 cm och känner mig lite tunn... Men hur är det med glutenfritt bröd det är lite förvirrande faktiskt att det får kallas glutenfritt fast det innehåller gluten.. Kan jag äta glutenfri pasta då?

Skrevs november 2013

Skriv ett svar:
För att infoga en länk skriv: [a]www.länken.se[/a]

 Nya inlägg i forumet

  Nya inlägg i forumet Av Svar Tid
New TopicLågproteinmix - Finax har slutat tillverkavita_lamm811 dagar
Skriv ett nytt inlägg ››

© 1999 - 2024 (25 år) | © Allergimat.com | Om Allergimat » | Annonsera » | Kontakta oss » | Decade