Ledsen

Ledsen

Svara på ämnet ››
Skriv nytt ämne ›› | Visa forumet Gluten och vete ››
Av    Ledsen
  Gunilla    

Ledsen


Jag har just fått reda på att jag inte tål gluten. Har sett listan på allt som jag nu inte får äta och det känns oerhört jobbigt. Är jätteledsen!
Hur kände ni i början?

Ledsen  skrevs januari 2002

  Pia    
Hej,
Kände det som om jag inte kunde äta så mycket.. hade det bara varit Gluten skulle jag varit glad... (Lactos, Vete, Sojaprotein, Ärtprotein, äpplen, päron, nötter, curry, kummin), latexbesläktade frukter o dyl. Det går.. bara man får hjälp att hitta saker man faktiskt kan äta.

/Pia

Skrevs februari 2002

  Saga    
Hej Gunilla! Jag är i och för sig lite "bortskämd" med att ha varit intolerant i hela mitt liv, men jag brukar tänka och informera andra såhär när de säger att jag "inte tål nånting": Jag tål kött, fisk, skaldjur, grönsaker, frukt, bär, ris, potatis, ägg och mjölk...plus allt som aktivt har gjorts glutenfritt! Nog finns det att äta!!

Skrevs februari 2002

  Nina    
Hej!
Jag tror att det är lättare när man har varit glutenintollerant hela sitt liv. Då har man inte hunnit äta "normal" mat och vet hur den smakar i jämförelse med glutenfri. Skillnaden är enorm från början.
Jag tyckte med att jag inte fick äta något. Men nu efter hand så har jag lärt mig att göra "vanlig" mat glutenfri. Det är lätt när man lärt sig! När jag bakar brukar jag ta ett "vanligt" recept för vanligt mjöl och byter bara ut mot glutenfritt. Funkar jättebra. Säkert går det inte till riktigt allt, men det jag provat baka funkar det finfint!
Kan säga att det enda jag egentligen saknar är en helt vanlig cloetta kexchoklad och en helt vanlig pizza!!!!!

Så Gunilla: jag lovar det blir lättare efter hand!!!
kram/ Nina


Skrevs februari 2002

  malin    
HEJ!!
JAG HAR VARIT "GLUTEN" I 2½ ÅR. MEN JAG LÄNGTAR FORTFARANDE EFTER OLIKA SAKER JAG INTE TÅL. MEN INTE LIKA OFTA SOM FÖRR.
//MALIN


Skrevs februari 2002

  Gäst K (Gästkonto)    
Jag har en son på 4 år som inte heller tål gluten. Men när vi skulle beställa pizza häromkvällen tyckte jag att han också skulle få, och jag tycker själv att de vakuumförpackade pizzabottnarna är äckliga, så vi bakade egna bottnar och lade i aluminiumpajformar. En sådan tog vi med till pizzerian när vi beställde våra vanliga och han fixade till den precis som en vanlig och den blev faktiskt jättegod, smakade precis som min vanliga, bara lite mjukare botten. Så det kan jag varmt rekommendera.
Kram Caroline


Skrevs september 2002

  Gäst K (Gästkonto)    
Jag har en son på 4 år som inte heller tål gluten. Men när vi skulle beställa pizza häromkvällen tyckte jag att han också skulle få, och jag tycker själv att de vakuumförpackade pizzabottnarna är äckliga, så vi bakade egna bottnar och lade i aluminiumpajformar. En sådan tog vi med till pizzerian när vi beställde våra vanliga och han fixade till den precis som en vanlig och den blev faktiskt jättegod, smakade precis som min vanliga, bara lite mjukare botten. Så det kan jag varmt rekommendera.
Kram Caroline


Skrevs september 2002

  Gäst K (Gästkonto)    
Hej
jag är 28år och har också fått min diagnos i höst. De första två veckorna var oerhört jobbiga. I mitt jobb äter jag ute varje dag och det fungerar inte alls bra. Nu har jag börjat ta med mig mat för att vara säker på att jag inte får i mig gluten. Vid kundbesök och liknande får jag hoppas att det finns glutenfritt dit vi ska.
Det är jobbigt så jag förstår att du är ledsen. Nu har det gått 2 månader sedan jag fick diagnosen och det går lite bättre. Men jag kommer på saker varje dag som jag skulle vilja ha. Men man vänjer sig väl med detta också. I början var jag dock så arg över detta och tyckte allt var jobbigt. Nu har jag lugnat ner mig. Har träffat dietisten idag faktiskt! Det var ett mycket bra möte och jag och min sambo fick mycket bra tips och recept. Hoppas att du själv får samma bra hjälp från din dietist!
mvh
Helene


Skrevs oktober 2002

  Barbro    
Hej ! Jag fick min diagnos -87 och det blev en chock för mig. Jag hade då gått med kraftig magkramper och magrat ordentligt. Fick ont av allt jag åt så det var i och för sig en befrielse att få en diagnos.
Då fanns det ju inte så många produkter som det gör nu. Jag bakade och slängde osv ända tills jag kom på små knep.
Nu bakar jag det mesta som finns i ett bageri, lagar all mat och det smakar precis som vanligt. Har samlat på mig massvis med recept under åren så om det är något du undrar över så får du gärna kontakta mig. Vänligen/ Barbro
[email protected]


Skrevs november 2002

  Lars    
Jag fick diagnosen Glutenallergi i December 2001, slutade med produkter som innehöll Gluten utan att bry mig om vad jag skulle sakna. I dag så tycker jag inte att det är några problem. Jag har lyckats göra goda Paltar som vi i Norrbotten äter, samt hittat ett riktigt gott brödrecept som smakar likadant och hare nästan samma koncistens som det bröd som gjordes på riktigt mjöl. Det är bara att ta tjuren vid hornen. Jag mår så mycket bättre nu, på en skala 1-10 ligger jag alltid på 10, min familj har fått en ny man.

Skrevs november 2002

  hej    
Hej jag är snart 29 år och för 2 år sedan fick jag min dom!GLUTENINTOLERANT..
Till en början tyckte jag inte att det var så farligt för att jag jobbar dagligen med mat och har kunskap om mat.Det var spännande och man lärde sig mer om mat.Men nu har jag gått upp 10 kg och har svårt att gå ner,det tycker jag är jätte jobbigt.Innan kunde jag ju äta hur mycket som helst utan att det märktes.Sedan är ju bara kosten det lilla i det hela tycker jag !Det där med att man kanske inte kan få barn att man kan ha olika reumatiska sjukdomar m.m.
Innan jag fick min diagnos hade jag ett ständigt sug i magen den blev alltid uppsvullen och jag fick gaser.Men jag var lycklig glad och smal och visste inte om att min mage inte var normal.Nu beskymmrar jag mig för att ha ännu någon oupptäck sjukdom att jag inte kan få barn och att ingen förstår allvaret bakom denna allergi.
Jag var tvungen att skriva av mig,tack jag är en positiv människa annars.......


Skrevs november 2003

  Sofia    
Hej! Jag förstår precis hur du känner! Jag är 22 år och fick veta min känslighet för gluten och laktos i juni i år. Det värsta jag hitills varit med om. Jag var en person som alltid hade kakor i frysen och kom det ngn blev det alltid en nybakad kaka medan de vänta, detta trots att jag är student. Jag fick panik, hur skulle jag göra nu? Men efterhand med hjälp av alla underbara personer runt mig så började jag succesivt att avvänja mig mot gluten och laktos produkter. Jag är inte intollernat men ska narturligtvis undvika det. Det som är allra värst är vanligt bröd. Jag är en frukost människa och saknar riktigt gott bröd. Men man lär sig, jag lovar! Jag har gjort min egen Müsli, jätte god! Baka är svårt det krävs nog en bakmaskin tror jag! Som student tycker jag att produkterna är dyra! Jag fick min diagnos hos en alternativ behandling. Så jag kan inte få ngn ersättning från landstinget än i och med att min diagnos inte ligger hos dem.
Jag lovar dig att du kommer att vänja dig och trivas med livet! Lycka till och hör gärna av dig om du undrar något! Kram


Skrevs november 2003

  Andreas    
Hej.
Jag blev glutenallergiker i februari i år. Men jag bestämde mig direkt att det var inget jag skulle klaga på. Klagar man så blir det väl bara jobbigare?

Jag är lycklig att jag lever, och att mår bättre i magen. Sen finns det ju så mycket glutenfria varor. O, här i Norrköping har jag tillgång till glutenfri pizza o massor av annat. Det är så bra!

Njut av livet! Ät glutenfritt!

Skrevs november 2003

  Petra    
Hej!
Det var skönt att läsa inläggen innan mig och se att det är fler som reagerat som mig. Jag är 28 år och fick reda på att jag är glutenintolerant för 6 månader sedan. Jag reser mycket i jobbet och det har funkat sådär men när jag är hemma och sitter på kontoret är det inga problem. Tyvärr har jag oxå gått upp 10 kg på dessa 6 mån, jag som har varit van att kunna äta vad som helst och hur mycket som helst utan problem.

Det som jag tycker är jobbigast är att behöva planera sin mat och inte kunna köpa en pizza i närmsta pizzeria när man känner för det. Jag har väldigt förstående arbetskamrater men när jobbar borta är det oftast ont om tid och man jobbar 16 timmar om dan och då är det lättast att ta en hamburgare. I städer finns det oftast något annat alternativ (eller Mc Donalds) men ute på vishan är det inte lätt att hitta nått. Maila gärna om du har några tips!

Skrevs november 2003

  Anna    
Hej! Jag är 17 och jag fick mitt besked idag...
Men jag har nog tagit det hela med ro än så länge. kanske kommer det andra tankar senare när allt har lagt sig. Men just nu så ser jag nästan bara möjligheterna. Man kan ju äta i stort sett allt som man åt innan, men mjöl etc. "bara" bytes ut mot andra varor. Dessutom finns det ju så jättemånga recept på internet och andra som kan tipsa en. Men visst tror jag det kommer att bli tufft, men vad mer kan man göra än acceptera det?


Skrevs november 2003

  Gäst K (Gästkonto)    
Jag fick min diagnos för ett år sedan och har sedan ätit glutenfritt. Och hemma går det bara bra, man lär sig ganska fort. Det svåra är när man ska gå ut och äta och mysko ingrediensförteckningar. Har av många matproducenter fått svaret när jag ringt och frågat att deras produkter inte innehåller gluten med flit fast de kan ändå innehålla gluten. De menar väl smustiga maskiner odyl? Sånt är tröttsamt och att folk på jobbet inte diskar av efter sig ordentligt så det är smulor överallt. Men i det stora hela så går det ju bra och det blir en del av ens livsstil. det positiva är att jag äter mer hemmalagad mat nu. Jag gör egna köttbullar osv. och får nog i mig bättre mat.
/Annette


Skrevs mars 2004

Skriv ett svar:
För att infoga en länk skriv: [a]www.länken.se[/a]

 Nya inlägg i forumet

  Nya inlägg i forumet Av Svar Tid
New Topicveterisk ICA återkallar ICA Risotto med... nydietist04 dagar
Skriv ett nytt inlägg ››

© 1999 - 2024 (25 år) | © Allergimat.com | Om Allergimat » | Annonsera » | Kontakta oss » | Decade