Livsmedelsverket har utforskat hur väl konsumenter begriper olika sorters livsmedelsinformation.
Generellt upplever deltagarna i studien att de erhåller nödvändig information, samt att den är begriplig och adekvat. Många anser att de förstår vad olika märkningar innebär. De viktigaste märkningarna inkluderar bäst före-datum och sista förbrukningsdag, ingredienslista, ursprungsmärkning samt vilka tillsatser maten består av. Deltagarna i studien använder märkning för att jämföra produkter och begripa innehållet, för att därefter kunna fatta välgrundade beslut.
Förståelsen inte alltid så stor
Dock tror många att de förstår märkningen bättre än vad de faktiskt gör. Till exempel är det få i studien som vet vad livsmedelsbeteckningar innebär eller hur allergen- och ursprungsmärkning ska tolkas.
Viss osäkerhet kring vegetariska och veganska termer
Deltagarna i studien har ofta olika uppfattningar om vad termerna vegetarisk, vegansk, vego, växtbaserad, lakto-vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk innebär. Nästan alla termer är oklara för konsumenterna, och många har särskilt svårt att förstå vad lakto-vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk betyder.
Högt intresse för ursprungsmärkning
Många uppger att de ofta letar efter ursprungsmärkning, särskilt när de ska köpa produkter de inte tidigare provat. De vill även få information om ursprunget för en mängd olika produkter där det för närvarande inte finns något krav på ursprungsmärkning.
Kunskapen är emellertid mycket låg angående vad ursprungsmärkning på exempelvis bacon eller kyckling faktiskt innebär. Få deltagare i studien är medvetna om vilka processer som minst måste ha utförts i Sverige för att en produkt ska få märkas med ”ursprung Sverige”.
Förståelsen av märkningen har inte förbättrats under de nästan 10 år som gått sedan föregående studie. Det innebär att myndigheter och företag behöver arbeta för att göra märkningen enklare att förstå, säger Karin Cerenius, chef för Kontrollstödsavdelningen på Livsmedelsverket.
Om studien
Studien är en uppföljning på en undersökning från 2014 och har genomförts med hjälp av fokusgrupper, enkäter och djupintervjuer. Den nya studien visar i stort sett samma resultat som den tidigare.
Från Livsmedelsverkets presskontakt 018-17 53 40
Gilla 